Instuderingshäfte till musikprov i populärmusik

Populär-

Musik-

Historia 

1950-tal

I mitten 50-talet fick den nya musikstilen Rock n´ Roll sitt genombrott bland ungdomar. Två stora artister som spelade Rock n´ Roll var Elvis Presley och Jerry Lee Lewis.  Elgitarren som var ett nytt instrument på den tiden hade stor betydelse för Rock n´ Rollmusiken.

1960-tal

Under 60-talet kom Pop att bli den populäraste musikstilen bland ungdomar. Pop är ett samlingsnamn för många stilar och på den tiden hörde till och med rockmusik till benämningen Pop. Pop är en förkortning för Populärmusik och det som framförallt kännetecknar stilen är att låtarna ofta har melodier som är lätta att komma ihåg, särskilt i refrängen.

Många av de största banden under 60-talet kom från England, bland annat The Beatles, Rolling Stones och The Who. Från USA kom bland annat The Beach Boys och det fanns även många svenska Pop band, till exempel Hep Stars.

Även inom 60-talets Pop och Rock hade elgitarren stor betydelse. Det fanns många elgitarrister som var duktiga under denna tid men den som troligtvis har betytt mest för eftervärlden är Jimi Hendrix som spelade som ingen annan hade gjort tidigare. Många anser fortfarande att han är världens bästa gitarrist.

1970-tal

När 70-talet kom hade Pop och Rockmusiken utvecklats åt många olika håll. Detta gjorde att många nya musikstilar blev till.

Hårdrock - några tidiga hårdrocksband var Black Sabbath, Led Zeppelin, Deep Purple och Kiss.

Reggae - den mest kända reggaeartisten är Bob Marley som tillsammans med sitt band, The Wailers gjorde reggaemusiken till en mycket populär genre i hela världen. Reggaemusik kommer ursprungligen från Jamaica.

Disco – popmusik som är dansvänlig. Abba, som kommer från Sverige var ett av de största banden i världen som bl.a. spelade discomusik.

Punk – ordet punk betyder avskyvärd, oduglig eller värdelös och musiken kan beskrivas som rå och skräpig rock n´ roll med högt tempo där det inte är så noggrant att spela perfekt. Genom punkmusiken framförde punkarna ofta kritik mot samhället, politiken och även annan musik som de bara ansåg handla om att tjäna pengar. Ramones var ett av de största punkbanden. I Sverige fanns ett band som hette Ebba grön som bland annat spelade låten Staten och kapitalet.

1980-tal

Under 80-talet fick synthen sitt stora genombrott och Synthmusiken slog igenom stort. Denna musik består till stor del av elektroniska ljud och förutom synth så används ofta trummaskiner. Ett av de största synthbanden var Depech Mode.

Hårdrocken kom i början av 70-talet men hade sin storhetstid på 80-talet. De flesta hårdrockare hade långt och stort hår, så kallade pudelfrisyrer och bar ofta skinnkläder och nitar. Idag kallas denna stil ofta skämtsamt för pudelrock. Några av de kändaste hårdrocksbanden från denna tid är Kiss, Iron Maiden, Mötley Crue, Aerosmith och Metallica. Det största hårdrocksbandet från Sverige hette Europe och var kända utanför Sverige, framförallt för låten The final countdown.

Hiphop och rap kom också att slå igenom på 80-talet. Denna musikstil utvecklades ur discomusiken redan i mitten av 70-talet då man använde sig av instrumentala versioner av kända discolåtar och rappade till. Till hiphopstilen hörde också breakdance och graffittimålning och några av de tidiga hiphopgrupperna var Run DMC och Public enemy.

På 80-talet kom kabel-tv och musikkanalen MTV gjorde att musik började spridas på ett nytt sätt. Artisterna och grupperna började göra musikvideos och sålde på detta sätt mer skivor. Två artister som satsade stort på att göra musikvideos var Michael Jackson och Madonna.

1990-tal

Under 90-talet fortsatte många tidigare musikstilar att utvecklas åt nya håll men i vissa fall gjordes också musik som lät gammal. Ett band som kom under denna tid var Oasis och många ansåg att de lät väldigt mycket som The Beatles under 60-talet.

Nirvana med sångaren Kurt Cobain i spetsen slog igenom mycket stort. Den musik som de spelade var en form av hårdare rockmusik men den skiljde sig mycket från den tidigare hårdrocken och fick därför ett eget namn; Grunge.

Även hiphopen utvecklades under 90-talet åt olika håll. Snoop doggy dogg och Tupac gjorde Gangsta rap och Mc Hammer och Vanilla Ice gjorde mer dansvänlig hiphop. Mot slutet av 90-talet hade hiphop och rap fått en mycket stor publik och artister som bidrog till detta var bland annat Puff Daddy, Will Smith och Jay-Z. I Sverige hade vi bland annat hiphopbandet Just D och rapparen  Petter.

R n´ B blev en av de populäraste musikstilarna på 90-talet med band som TLC och Destiny´s Child i spetsen men störst var nog tjejgruppen Spice Girls med sin mer popiga musik. Omkring Spice Girls uppstod en hel industri där musiken bara var en del. Det gjordes kläder, och väskor med Spice Girlsmotiv, samt dockor som föreställde de fyra tjejerna.

Om ni har några frågor, tveka inte att kontakta mig: Kristian.persson@karlstad.se

Quizresultat

Här nedan följer en sammanställning av hur ni i klassen ligger till poängmässigt i quiztävlingen.

7A/ 69 p    8B/ 62 p     9C/ 70 p

7B/ 79 p    8E/ 82 p     9D/ 59 p

7D/ 82 p                       9E/ 60

Individuellt musicerande i åk 7-9

Vad ska vi göra?


Syftet med denna uppgift är att ni ska utveckla ert individuella musicerande (spelande). Det innebär att om du redan spelar något instrument/eller vill lära dig spela något instrument, ska du utveckla din förmåga genom att öva in ett nytt musikstycke.
Vad för typ av instrument det är spelar ingen större roll det kan vara t.ex:

*Din egen sångförmåga.
*Spela gitarr.
*Piano.
*Trumpet.
...Och så vidare...

Vad för instrument du väljer att spela är valfritt. Men tänk på att meddela mig vad för något som du tänker spela så att jag vet.


Hur ska vi göra det?

1. Du väljer vilket instrument du vill spela.

2. Vad det är du vill lära dig på instrumentet. T.ex: Lära sig att läsa av noter och spela efter dem, Spela fingerplock på gitarr, ackord på piano, en speciell låt på gitarr... och så vidare...

Jag kan hjälpa er att hitta noter, ackord, låtar och så vidare. Ett tips är att söka på www.911tabs.com.

3. Ni får 2-3 lektionstillfällen på er att öva.

4. Spela upp inför klassen eller för mig.


Varför ska vi göra det?

Kursplanen i musik säger att genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla...

• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.
• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.

Bedömning

För att få betyget A ska du kunna...

Instrument

Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.

pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. 

Sång

 Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.

pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. 

Tips på vad man kan tänka på när man skriver en låt

Skriva låtar

Hur skriver man då en egen låt? På den frågan finns ingen pantentlösning utan alla sätt är bra. Här kommer dock några tips om hur man kan gå tillväga.

• Skriv inte för svåra grunder med för många takt eller ackordsbyten. Försök att hålla er till en melodi eller ett riff i början. Prova att hitta en struktur i låten som fungerar.
• Hitta på en text till melodin. Försök att få refrängen att lyfta.

Nu arrangerar eller - sätter vi ihop låten. Hur ska låten börja? Vilka ska spela i första versen? Behöver vi en brygga innan refrängen? Ska båda gitarrerna spela likadant?

En låt kan bestå av följande delar:

• Intro. Ska fånga lyssnarens intresse. Låtens början.
• Vers. Låtens grund. Kan vara lite återhållsam.
• Brygga. Bygger upp mot refrängen.
• Refräng. Låtens klimax. Det är här folk fastnar för låten.
• Solo. Fyller ut låten.
• Stick. Ska ge låten lite variation.
• Outro eller Slut. Hitta ett slut som passar låtens stil. Tight som om någon rycker ut sladden, eller också flyter den ut i tystnad. Sätten att sluta en låt är många. Bara fantasin sätter gränser.

UPPGIFT Göra egna låtar i grupp

När?

Under två hela lektionstillfällen kommer ni som går i åttan eller nian att jobba i grupper.  Ni kommer spela upp, antingen för klassen eller för mig, under det tredje lektionstillfället.


Var och hur?

• I era grupper ska ni skriva en egen låt, om ni går i åttan får ni, om ni vill, välja en låt som redan finns.
• Låten ska innehålla vers och refräng. 
• Ett tips på bra sida att hitta låtar på är: http://www.ultimate-guitar.com/
• Gruppen väljer själva vilka instrument de ska använda sig av, men tänk på att dela vänskapligt med de andra i klassen.  

TIPS! På bloggen finner ni enklare gitarr och piano-ackord. De finner ni bland de tidigare inläggen.

Varför?

Kursplanen i musik säger att...

 Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer.
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer.

Kunskapskrav för betyget A...

Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet.

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst och instrument pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil.

P.P Låtanalys

Som ni känner till, så ska en eller två elever spela upp en låt i början av varje musiklektion. Anledningen till varför ni ska göra det och vad det är jag bedömer då ni gör er låtanalys finner ni i denna pedagogiska planeringen.

Vad ska ni göra?

I början av varje musiklektion ska en eller två elever spela upp en valfri låt (inspelad låt) för klassen. Därefter ska eleven/-erna. analysera låten och ställa frågor till sina klasskamrater. Exempel på vad man kan ha med i analysen finner ni på bloggen under fliken "låtanalys-vad ska jag tänka på?"

Varför ska ni göra det? 

Kursplanen i musik säger...  




Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.


Hur bedöms ni? 

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan även ge välutvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.

Låtanalys, vad ska jag tänka på?